Linda

Jag skulle aldrig säga att jag är förvånad, för det är jag inte, ändå gråter jag och kan knappt tänka klart.. det har hänt igen, precis när vi tror att allt faktiskt börjar ordna sig faller vi snabbt till verkligheten igen, det kommer aldrig ordna sig, för du vill inte, du har visat oss gång på gång vad som är viktigast för dig, trots våra ansträngningar, och vi kommer längre och längre ifrån varandra hela tiden, och vi kan inte göra nåt mer.. det är inte konstigt att folk runt omkring inte orkar mer, jag kan inte förstå dom bättre, men jag bryr mig, även om det vore lättare om jag inte gjorde det, jag vet att du kan, du måste bara vilja också, det funkar inte längre, jag orkar inte gråta mer..

och den som nog skulle förstå det här bäst av alla vill inte prata med mig..

bättre liv
/