Wohopalopa
Jag tänkte skriva av mig lite idag egentligen, bara berätta för vissa hur mycket mindre dom börjar betyda, och att energin snart är slut, och just nu bryr jag mig inte ens, man når till slut en punkt efter att man kämpat och kämpat för att hjälpa till, en punkt där man känner att det helt enkelt inte är värt det, det gjorde jag ganska nyss, så nu är jag färdig.. igår bestämde jag mig för att ta vara på dom bra jag har runt mig, dom som faktiskt vill mig väl hela tiden, och strunta i resten, strunta i dom som jag ändå inte mår bra av, och det känns faktiskt inte annat än bra idag :)
jag blev uppringd om jobb idag, börjar halv elva och slutar halv sex, så jäkla skönt :) men dum som jag var med mitt morgontrötta humör tackade jag ja till ett 3,5 timmars pass imorrn också, skjut mig i magen tack! meen, jag får väl se det för vad det är, jag pallar inte att vara hemma längre, det finns faktiskt ingenting att göra här. jag klagade när jag bodde i krokom men det här är knappt bättre, eller jo, det är klart det är bättre, men ändå, jag går på stan dom dagar jag är ledig i stort sett, tills jag kommer på att det är tråkigt och går hem och kollar på film, oftast har jag dock nån med mig vilket är tur så så ensam är jag ju inte jämt iaf :P
johan fick mig att känna mig som en enstöring igår, och det kanske jag är.. fast nej, jag försöker ju faktiskt träffa folk, men den enda som kan jämt det är emelie, och det är jag ju glad för, men skulle vi umgås varje dag vet jag att vi skulle bli less på varandra och jag skulle nog inte bli poppis hos mango heller för den delen :P stina är ju iofs gott sällskap ibland också :) aja, skit samma, det var nog det onödigaste stycket på länge, haha :)
jag och mamma kollade på en film igår, pojken i randig pyjamas, huuur bra som helst, eller ja, jo det var den.. den handlade om andra världskriget och såna filmer kan jag aldrig få nog av, det är så himla bra, samtidigt som det är så hemskt. man börjar ju verkligen fundera på varför människan får leva överhuvudtaget, fy fan.. värd att se iaf :)
nu kurrar min mage så det kanske skulle passa bra med några mackor :)
PUSS!
jag blev uppringd om jobb idag, börjar halv elva och slutar halv sex, så jäkla skönt :) men dum som jag var med mitt morgontrötta humör tackade jag ja till ett 3,5 timmars pass imorrn också, skjut mig i magen tack! meen, jag får väl se det för vad det är, jag pallar inte att vara hemma längre, det finns faktiskt ingenting att göra här. jag klagade när jag bodde i krokom men det här är knappt bättre, eller jo, det är klart det är bättre, men ändå, jag går på stan dom dagar jag är ledig i stort sett, tills jag kommer på att det är tråkigt och går hem och kollar på film, oftast har jag dock nån med mig vilket är tur så så ensam är jag ju inte jämt iaf :P
johan fick mig att känna mig som en enstöring igår, och det kanske jag är.. fast nej, jag försöker ju faktiskt träffa folk, men den enda som kan jämt det är emelie, och det är jag ju glad för, men skulle vi umgås varje dag vet jag att vi skulle bli less på varandra och jag skulle nog inte bli poppis hos mango heller för den delen :P stina är ju iofs gott sällskap ibland också :) aja, skit samma, det var nog det onödigaste stycket på länge, haha :)
jag och mamma kollade på en film igår, pojken i randig pyjamas, huuur bra som helst, eller ja, jo det var den.. den handlade om andra världskriget och såna filmer kan jag aldrig få nog av, det är så himla bra, samtidigt som det är så hemskt. man börjar ju verkligen fundera på varför människan får leva överhuvudtaget, fy fan.. värd att se iaf :)
nu kurrar min mage så det kanske skulle passa bra med några mackor :)
PUSS!
Kommentarer
Trackback